Moana är en R10:a och byggdes på varvet Anker & Jensen i Asker, Norge. Konstruktör var Johan Anker (1871-1940). Hennes nuvarande namn Moana fick hon 1937 och under det namnet har hon gjorts sig känd i träbåtskretsarna här i Stockholm. Namnet Moana är maori och lär betyda ”den gröna färg havet har”.

Moana beställdes till Frankrike av en A. Weil i Le Havre, Frankrike. Under hans tid hette båten Fantasia (namnet står fortfarande snidat i akterrundan) och hon finns registrerad i Lloyd´s Register Of Yacts 1914. En intressant detalj från Lloyd´s register är att A. Weil lät Fantasia föra en egen flagga som kallades ”Rose de noel” (Julrosen). Weil ägde båten fram till 1919 då Fantasia blev såld till T. L. Schiöler som var från i Köpenhamn. Det är oklart hur länge han ägde henne men under åren 1926-1927 ägdes i alla fall båten av Roskildebon Jörgen Winther. Genom hans försorg blev Fantasia klassad av Norske Veritas 1926.

År 1929 köptes hon från Danmark till Göteborg av krögaren Sofus Petersen som ursprungligen kom från Danmark. Fantasia var då registrerad i GKSS. Krögaren Sofus Petersen såg till att Moana fick en egen grön färg, kallad Fantasia-grön, av tillverkaren Dorch Becksin. På den tiden kunde man inte gå till en färgbar och blanda till önskad nyans, utan en ny kulör krävde mycket arbete av tillverkaren. Vid samtal med Petersens son Bengt har det framkommit att när hans pappa seglade Fantasia var det nästan alltid tillsammans med gasten Fingal. Gastarna däribland Fingal bodde då i förpiken som hade två fällkojer och där fanns också det tvålågiga fotogenköket. När det gäller övriga delar av båten såg salongen och stickkojerna ut nästan som idag (2001). Där pentryt är beläget låg kaptenens hytt på styrbords sida och toalett samt tvättställ var beläget på babords sida. Enligt Bengt fanns det också ett fotgrafi från ca 1915 i familjens ägo som visade Fantasia med gaffellrigg och troligen med ett R i seglet. Fotografiet skulle vara taget av den berömda Beken of Cowes.

Krögaren Petersen hade båten i 10 år och 1937 sålde han henne till ingenjör Gustav Detthof från Stockholm. Ingenjör Detthof döpte om henne till Moana och under 1939-1940 lät han bygga om henne till sitt nuvarande utseende på Ramsövarvet utanför Waxholm. Idén bakom ombyggnationen var dels att få henne mindre vek och dels göra henne bekvämare vid nöjessegling. Vekheten åtgärdades med större djupgående och mera bly i kölen. Bekvämligheten med att ett doghouse ersatte nedgångskappan samt att pentryt, för att få ståhöjd, flyttades akterut. Fram till ombyggnationen användes båten till kappsegling men därefter har hon mestadels nöjesseglats.

Ingenjör Detthof sålde Moana 1946 och därefter följde en rad snabba ägarbyten och fram till 50-talet är hon delvis svår att spåra. Troligtvis ägdes hon i slutet av 40-talet eller början av 50-talet av en Tore Willes. I mitten av 50-talet lär de dåvarande ägarna ha beslutat att segla till Amerika. De var hängivna drinkare och båten utrustades därefter inför avresan som skedde i december. En häftig snöstorm knäckte masten och resan slutade snöpligt i Visby. Amerikaplanerna fick tack och lov skrinläggas. Båten såldes i befintligt skick, inklusive det otroligt välfyllda spritförrådet. Detta kunde de nya ägarna, efter stora problem med tullen, njuta av i många år.

I början av 60-talet dyker hon upp igen och då ägs hon av ett konsortium med en svenskamerikan, vid namn Christofferson, i spetsen. Han blev såsmåningom ensam ägare och sålde båten 1964 till ett nytt konsortium där Åke Cyrus ingick. Åke Cyrus är sedan delägare i båten i olika kombinationer fram till 1982, vilket var den längsta ägarperioden dittills. Åke köpte Moana efter det att hans Beduin II, vilken var Sveriges första R12:a, hade brunnit och förstörts. Han seglade sedan båten tillsammans med sin familj i 18 år innan Moana såldes vidare 1982 till ett konsortium där Ulf Stockhaus och Lotta Modin, två av båtens nuvarande ägare, ingick. Övriga personer i konsortiet var Håkan Sellerholm (1986) och Jan Lillieborg.

Mellan 1984 och 1989 stod båten på land för en genomgripande renovering. Kölplanka, stävar, 120 m bord, 64 basade spant, 24 vuxna spant, samtliga bottenstockar och mastfoten byts. Skrovet nåtlimmas och botten epoxi-behandlas. 1991 övertar hon R10:an Irinas gamla rigg. Jan Lillieborg och Håkan Sellerholm säljer sina andelar i Moana och Hans-Olof Dahlberg samt Eva Karlsson-Dahlberg blir delägare 1996. Vintern 96/97 påbörjas motorinstallationen och den slutförs till våren 1999.

 Hösten 2001 blir Josefin Ahlqvist och Anders Lindberg delägare i Moana vilket innebär att det nu är totalt sex stycken delägare. Ett nytt storsegel (ca 92 kvm) beställs av North Sails under november 2001. Det gamla storseglet var från slutet av 70-talet och var en av 12:an Sveriges storsegel inför dess Amerikas Cup satsning. Förhoppningen är att Moana till sommaren får mer fart än på länge samtidigt som hon blir bekvämare att segla.